När det nu börjar kännas som att covid-virusets farlighet avtagit (i alla fall tillfälligt) i och med omikron-varianten, är det som att det uppstått ett vakuum som behöver fyllas med annat att känna skräck inför.

Vet inte hur många artiklar jag sett den senaste veckan som antyder att Ryssland kan anfalla Sverige i princip vilken minut som helst.

• Försvarets hemliga övningar på Gotland (Expressen)
• Teorin: Så kan Ryssland ta Gotland (Expressen)
• Försvarsministern: "Viktigt att markera" (DN)
• Bevakningen förstärks på andra håll i landet (DN)
• Skulle kunna ske attack om två-tre veckor (SVT)

Har ingen aning om hur det kommer sig att det ryska hotet ökade så snabbt samtidigt som covid-hotet blev mindre. Kan det kanske bara vara så att fokus flyttades från ett hot till ett annat?

Hur det kommer sig att det hela tiden finns ett närmast konstant yttre hot? Är det media som behöver dessa skrämmande rubriker för att generera klick och reklamintäkter? Eller är det vi vanliga människor som helt enkelt tycker om att stressa upp oss och att det skapar en efterfrågan efter domedagsrubriker? Eller beror det på någonting annat?

Får en känsla av att domedagen varit nära sedan långt innan Gutenberg uppfann tryckpressen. Undrar hur världen hade sett ut om inte rädsla styrde människors agerande i så stor utsträckning?

// Staffan